Månadsuppgifter istället för kontrolluppgifter

Riksdagen har beslutat att uppgifter om löner och skatteavdrag till varje anställd ska lämnas månadsvis istället för i en årlig kontrolluppgift.

Kontrolluppgifter

Enligt dagens regler ska kontrolluppgifter lämnas en gång per år för ersättningar och förmåner som ingår i inkomstslaget tjänst. Det gäller löner, arvoden, pensioner, förmåner, sjukpenning, föräldrapenning och andra tjänsteinkomster. Förutom om ersättningarna ska även uppgift om skatteavdrag lämnas.

Beslut om månadsredovisning

Riksdagen har nu beslutat att arbetsgivare m fl ska lämna uppgifter om lön och skatteavdrag på individnivå varje månad via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, istället för årliga kontrolluppgifter.

Syftet är att de uppgifter som nu lämnas av arbetsgivare till olika myndigheter ska bli mer effektiva genom att uppgiftslämnandet samordnas. På så sätt kommer servicen till den enskilde individen att öka. Risken minskar också för att inkomstrelaterade ersättningar blir fel och myndigheternas kontrollmöjligheter kommer att förbättras.

Arbetsgivardeklarationen kommer precis som idag kunna lämnas elektroniskt eller på papper.

Redovisning

Redovisning av uppgifterna per betalningsmottagare ska göras i arbetsgivardeklarationen månaden efter den månad ersättning har betalats ut eller en anställd har fått förmånen. Löner och ersättningar som betalas ut i januari ska alltså redovisas i skattedeklarationen i februari.

Uppgifter som ska lämnas.

Liksom tidigare ska uppgifter om sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för samtliga anställda lämnas i skattedeklarationen. Däremot ska uppgift om sammanlagd ersättning som arbetsgivaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala socialavgifter för inte längre behöver lämnas.

Om ersättningar har redovisats månatligen i arbetsgivardeklarationen behöver inte någon årlig kontrolluppgift lämnas.

Information om lämnade uppgifter

Enligt de nya reglerna ska en anställd (och andra som uppgift lämnats om i arbetsgivardeklarationen) få information om detta, senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.

På så vis har den anställde möjlighet att kontrollera det som rapporteras in till Skatteverket och rätta eventuella felaktiga uppgifter.

Denna informationsskyldighet kan arbetsgivaren uppfylla genom att det på lönebeskeden noteras vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket.

Myndigheter som kan få del av uppgifterna

Flera myndigheter kommer att få nytta av de nya månadsuppgifterna. Exempelvis Försäkringskassan i sin ärendehantering av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och bostadsbidrag. Servicen kommer att förbättras genom att man inför beslut har mer tillförlitliga och aktuella uppgifter om lön. Kronofogdens handläggning i samband med löneutmätning kommer också att bli mer effektiv och de förfrågningar som Kronofogden skickar ut till arbetsgivare kommer att minska betydligt.

Även Socialnämnderna, Arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är exempel på myndigheter som kommer att få nytta av att man börjar lämna månadsuppgifter.

När sker detta?

Införandet av det nya systemet ska ske stegvis. För företag som är skyldiga att föra personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda ska systemet med månadsuppgifter börja gälla 1 juli 2018. För övriga ska bestämmelserna börja gälla 1 januari 2019.

 

Undrar du mer om vad detta betyder för ditt företag? Boka en tid med oss så hjälper vi dig.

 

Gundula med Personal

Sommarjobbande ungdomar.

Vet du vilka regler som gäller vid anställning av skolungdomar?

Vilka åldersgränser finns och måste man dra skatt och betala ut semesterersättning?

Anställningsform

När du anställer skolungdomar under skollov kan du träffa avtal om allmän visstidsanställning.

Åldersgränser

Barn som inte fyllt 13 år får i stort sett inte jobba alls. Vissa undantag finns för bland annat lättare arbete i familjens jordbruk och hobbyförsäljning av t ex majblommor. Det går också att få tillstånd från Arbetsmiljöverket för att jobba som skådespelare, statist och liknande.

Ungdomar i åldern 13–15 år får under skollovet arbeta högst 7 timmar/dag och högst 35 timmar/ vecka. Arbetet får inte börja före kl 06.00 och inte sluta senare än kl 20.00. De ska ha ledigt minst 14 timmar i sträck per dygn (nattvila), och 36 timmar i sträck varje vecka, helst på helgen (veckovila). De ska också vara lediga minst fyra veckor i sträck på sommaren. Arbetet ska vara enkelt och ofarligt och föräldrarna ska ha gett sitt tillstånd till arbetet.

Ungdomar som inte fyllt 18 år men som under kalenderåret fyller minst 16 år och som har gått ut grundskolan får under skollovet arbeta högst 8 timmar/dag och högst 40 timmar/vecka. Dessa ungdomar ska vara lediga mellan kl 22.00 och kl 06.00 eller mellan kl 23.00 och kl 07.00. De ska ha ledigt minst 12 timmar per dygn och en veckovila på minst 36 timmar. I undantagsfall kan dygnsvilan förkortas till 11 timmar (t ex vid arbete på sjukhus, hotell och restaurang). De får dock aldrig arbeta mellan midnatt och kl 05.00. Ungdomar får inte utföra riskfyllda arbetsuppgifter.

Minderåriga ska ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter senast efter 4,5 timmars arbete. De ska (precis som alla andra anställda) även ha pauser.

Semesterersättning

Om anställningen är tänkt att pågå högst tre månader kan du avtala om att den anställde inte ska ha rätt till någon semesterledighet. Den anställde har dock rätt till semesterersättning (normalt 12% av lönen) som ska specificeras separat på lönebeskeden.

 

Sjuklön

Även sommarjobbande ungdomar har rätt till sjuklön vid sjukdom. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har den anställde dock rätt till sjuklön först efter det att han har tillträtt anställningen och därefter har varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Om den anställde insjuknar under de första 14 dagarna av anställningen har han alltså inte rätt att få sjuklön förrän den 15:e dagen (den första dagen i sjuklöneperioden är dock karensdag) efter den första anställningsdagen.

Förmåner

Tänk på att personalvårdsförmåner måste erbjudas hela personalen för att de ska vara skattefria. Även sommarjobbare ska alltså erbjudas de personalvårdsförmåner som företaget tillhandahåller, t ex motion, fika och kontorsmassage.

Skatt och jämkning

Om sommarjobbaren kommer att tjäna sammanlagt 18 951 kr eller mer under 2017 och inte ansöker om jämkning ska arbetsgivaren dra preliminärskatt enligt skattetabell. Beloppen i skattetabellerna bygger dock på att man har lön under hela året.

För att sommarjobbaren ska slippa betala för mycket preliminärskatt kan han ansöka om jämkning hos Skatteverket (SKV 4301). Jämkningsbeskedet ska lämnas till arbetsgivaren.

Observera att den anställde ska betala allmän pensionsavgift med 7% om den årliga inkomsten överstiger 18 950 kr. En lönehöjning med en krona från 18 950 kr till 18 951 kr innebär (efter avrundning) därmed en skattehöjning på 7% x 18 900 = 1 300 kr!

Den som kommer att tjäna mindre än 18 951 kr under 2017 behöver inte lämna ansökan om jämkning till Skatteverket. Det räcker med att fylla i blanketten ”Intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag” (SKV 434) och lämna den till arbetsgivaren. Förutsättningen för att arbetsgivaren inte ska behöva dra någon skatt är att sommarjobbaren kommer att vara bosatt i Sverige under hela 2017.

Arbetsgivaravgifter och kontrolluppgifter

Trots att du inte behöver göra något skatteavdrag ska du ändå betala arbetsgivaravgifter om lönen blir minst 1 000 kr under kalenderåret.

Den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar är slopad, vilket innebär att arbetsgivaravgifterna är 31,42%.

Du ska även skicka en kontrolluppgift för alla som fått minst 100 kr i lön.

Med vänlig hälsning Gundula med Personal

Skattepengarna redan till påsk?

Är det bra eller kommer det med orimliga villkor?

Den största privatekonomiska utgiften vi har är skatten. Med det är ofta inget vi tänker på. Skatten dras ju innan lönen betalas ut och sedan kommer det förtryckta uppgifter från skatteverket, bara att skriva på?

 

Enligt Svenskt Näringsliv så visade en undersökning de gjort att nio av tio underskattade hur mycket skatt de betalade med ca en tredjedel.

Nu räknar de på all skatt vi betalar och där gömmer sig även moms på det vi handlar inte bara skatten på lön och arbetsgivaravgifter.

 

I takt med att vårt samhälle utvecklas så förändras skattedeklarationerna också. Nu kommer de digitalt i en digital brevlåda och man kan godkänna enkelt med några tryck på mobilen via bank-id.

Frågan är om det är en service eller om det är ett sätt att få folk att betala mer än de ska. Ska du få pengarna till påsk får du nämligen inte göra några som helst avdrag.

Skattebetalarnas VD Christian Ekström, menar att detta är ett sätt att lura folk att inte göra avdrag de har rätt till och att de som inte sätter sig in i och förstår vårt skattesystem blir lurade. Han föreslår försiktighet när det gäller skattepengarna till påsk. ”Det ligger måhända i statens intresse, men inte i skattebetalarnas.”

 

Vi föreslår att om du inte själv vet vad du har rätt till så fråga någon som vet. Ta reda på dina rättigheter och gör de avdragen du har rätt till.

Bli inte förledd av moroten att få pengarna till påsk utan få de pengar som rättmätigen är dina.

 

Deklarera lugnt, rätt och fråga om du behöver.

 

Gundula med personal.