Anställningsform

När du anställer skolungdomar under skollov kan du träffa avtal om allmän visstidsanställning.

Åldersgränser

Barn som inte fyllt 13 år får i stort sett inte jobba alls. Vissa undantag finns för bland annat lättare arbete i familjens jordbruk och hobbyförsäljning av t ex majblommor. Det går också att få tillstånd från Arbetsmiljöverket för att jobba som skådespelare, statist och liknande.

Ungdomar i åldern 13–15 år får under skollovet arbeta högst 7 timmar/dag och högst 35 timmar/ vecka. Arbetet får inte börja före kl 06.00 och inte sluta senare än kl 20.00. De ska ha ledigt minst 14 timmar i sträck per dygn (nattvila), och 36 timmar i sträck varje vecka, helst på helgen (veckovila). De ska också vara lediga minst fyra veckor i sträck på sommaren. Arbetet ska vara enkelt och ofarligt och föräldrarna ska ha gett sitt tillstånd till arbetet.

Ungdomar som inte fyllt 18 år men som under kalenderåret fyller minst 16 år och som har gått ut grundskolan får under skollovet arbeta högst 8 timmar/dag och högst 40 timmar/vecka. Dessa ungdomar ska vara lediga mellan kl 22.00 och kl 06.00 eller mellan kl 23.00 och kl 07.00. De ska ha ledigt minst 12 timmar per dygn och en veckovila på minst 36 timmar. I undantagsfall kan dygnsvilan förkortas till 11 timmar (t ex vid arbete på sjukhus, hotell och restaurang). De får dock aldrig arbeta mellan midnatt och kl 05.00. Ungdomar får inte utföra riskfyllda arbetsuppgifter.

Minderåriga ska ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter senast efter 4,5 timmars arbete. De ska (precis som alla andra anställda) även ha pauser.

Semesterersättning

Om anställningen är tänkt att pågå högst tre månader kan du avtala om att den anställde inte ska ha rätt till någon semesterledighet. Den anställde har dock rätt till semesterersättning (normalt 12% av lönen) som ska specificeras separat på lönebeskeden.

 

Sjuklön

Även sommarjobbande ungdomar har rätt till sjuklön vid sjukdom. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har den anställde dock rätt till sjuklön först efter det att han har tillträtt anställningen och därefter har varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Om den anställde insjuknar under de första 14 dagarna av anställningen har han alltså inte rätt att få sjuklön förrän den 15:e dagen (den första dagen i sjuklöneperioden är dock karensdag) efter den första anställningsdagen.

Förmåner

Tänk på att personalvårdsförmåner måste erbjudas hela personalen för att de ska vara skattefria. Även sommarjobbare ska alltså erbjudas de personalvårdsförmåner som företaget tillhandahåller, t ex motion, fika och kontorsmassage.

Skatt och jämkning

Om sommarjobbaren kommer att tjäna sammanlagt 18 951 kr eller mer under 2017 och inte ansöker om jämkning ska arbetsgivaren dra preliminärskatt enligt skattetabell. Beloppen i skattetabellerna bygger dock på att man har lön under hela året.

För att sommarjobbaren ska slippa betala för mycket preliminärskatt kan han ansöka om jämkning hos Skatteverket (SKV 4301). Jämkningsbeskedet ska lämnas till arbetsgivaren.

Observera att den anställde ska betala allmän pensionsavgift med 7% om den årliga inkomsten överstiger 18 950 kr. En lönehöjning med en krona från 18 950 kr till 18 951 kr innebär (efter avrundning) därmed en skattehöjning på 7% x 18 900 = 1 300 kr!

Den som kommer att tjäna mindre än 18 951 kr under 2017 behöver inte lämna ansökan om jämkning till Skatteverket. Det räcker med att fylla i blanketten ”Intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag” (SKV 434) och lämna den till arbetsgivaren. Förutsättningen för att arbetsgivaren inte ska behöva dra någon skatt är att sommarjobbaren kommer att vara bosatt i Sverige under hela 2017.

Arbetsgivaravgifter och kontrolluppgifter

Trots att du inte behöver göra något skatteavdrag ska du ändå betala arbetsgivaravgifter om lönen blir minst 1 000 kr under kalenderåret.

Den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar är slopad, vilket innebär att arbetsgivaravgifterna är 31,42%.

Du ska även skicka en kontrolluppgift för alla som fått minst 100 kr i lön.